Betalningsvillkor mellan företag: 30 dagar och vad som gäller

Betalningsvillkoret ser ut som en detalj längst ner på fakturan. Det är ett av få villkor där lagen går in och sätter en gräns för vad parterna får komma överens om.

Räntelagen gäller i den mån inget annat är avtalat. Samma lag innehåller dock bestämmelser om betalningsvillkor som är utan verkan. De reglerna går inte att avtala bort hur som helst.

Vad är ett betalningsvillkor?

Ett betalningsvillkor anger hur lång tid köparen har på sig att betala. Trettio dagar netto betyder att betalningen ska vara framme trettio dagar efter att fakturan skickades.

Villkoret styr också när dröjsmålsräntan börjar löpa. Utan ett avtalat förfallodatum träder räntelagens egen tidpunkt in.

Trettio dagar är huvudregeln mellan företag

En fordran på betalning för en vara eller tjänst mellan näringsidkare förfaller till betalning senast trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på betalning. Regeln står i 2 a § räntelagen och gäller i deras yrkesmässiga verksamhet.

Samma sak gäller när en näringsidkare har en sådan fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ. Skillnaden mot det rent privata fallet kommer längre ner.

Ett betalningsvillkor är utan verkan mot borgenären i den mån det inskränker rätten till betalning enligt den regeln. Skriver köparen 90 dagar i sina inköpsvillkor räcker det inte för att skjuta upp förfallodagen.

Kortare betaltid går att avtala

Trettio dagar är ett tak, inte en rättighet för köparen. Säljaren får sätta tio dagar, femton dagar eller kontant betalning i förväg om parterna är överens.

Missuppfattningen att alla har rätt till trettio dagar är vanlig. Regeln skyddar den som ska få betalt, inte den som ska betala.

Längre betaltid kräver uttryckligt godkännande

Mellan näringsidkare får betalningen ske senare än trettio dagar. Villkoret för det är att borgenären uttryckligen har godkänt den längre tiden.

Ordet uttryckligen gör arbetet i den meningen. Ett villkor som ligger inbakat i köparens allmänna inköpsvillkor och aldrig kommenteras av säljaren är inte ett uttryckligt godkännande.

Mot en myndighet gäller trettio dagar utan förlängning

Möjligheten att avtala om längre betaltid finns bara mellan näringsidkare. När en näringsidkare har en fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ saknas den öppningen i lagtexten.

Skyddet sträcker sig längre än så på den offentliga sidan. Ett avtalsvillkor som innebär att räntan ska beräknas efter en lägre räntefot än lagens är utan verkan mot borgenären i förhållandet mellan en näringsidkare och ett offentligt organ.

Undersökningsperiod på högst trettio dagar

Har köparen rätt att skjuta upp betalningen för att undersöka om varan eller tjänsten stämmer med avtalet gäller en egen gräns. Undersökningen får ta högst trettio dagar från det att varan mottogs eller tjänsten utfördes.

En längre undersökningsperiod kräver att borgenären uttryckligen har godkänt den. Reglerna om trettio dagar gäller inte betalningar som förfaller enligt en avbetalningsplan.

Dröjsmålsränta: referensräntan plus åtta procentenheter

Räntenivån står i 6 § räntelagen. Räntan för år motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan med ett tillägg av åtta procentenheter.

Räntan börjar löpa vid en bestämd tidpunkt. Enligt 4 § räntelagen ska ränta betalas från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på ett bestämt belopp.

Mellan näringsidkare finns en lättnad. Där behöver kravet inte innehålla någon upplysning om att utebliven betalning medför ränteskyldighet, till skillnad från vad som gäller mot en konsument.

Referensräntan 2026 och åren före

Riksbanken fastställer referensräntan varje kalenderhalvår. Beslutet fattas sista vardagen före den 1 januari respektive den 1 juli och gäller det kommande halvåret.

Räntan följer styrräntan och avrundas alltid till en hel eller halv procentenhet, uppåt om den inte redan ligger där. Den har inget penningpolitiskt syfte utan finns för att räknas med enligt räntelagen.

Beräkningen använder den nivå som gällde under respektive period. Ett dröjsmål som sträcker sig över ett årsskifte kan därför behöva delas upp om referensräntan ändrades.

Förseningsersättning 450 kronor

Rätten till ränta ger också rätt till ett fast belopp. Har en borgenär i ett förhållande mellan näringsidkare rätt till dröjsmålsränta för att en fordran inte betalats i tid, har borgenären också rätt till en förseningsersättning.

Beloppet är 450 kronor och står i 4 a § lagen om ersättning för inkassokostnader. Samma rätt gäller när en näringsidkare har fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ.

Ingen påminnelse behövs. Ersättningen följer av att räntan löper och behöver inte vara avtalad i förväg.

Påminnelse och inkassokrav ovanpå

Samma lag sätter tak för de vanliga avgifterna. Varje post kräver att åtgärden varit skäligen påkallad för att ta till vara borgenärens rätt.

Avgifterna staplas inte fritt ovanpå varandra. Har borgenären rätt till förseningsersättning ska gäldenären betala för påminnelse och inkassokrav bara till den del den sammanlagda ersättningen för dem överstiger 450 kronor.

En påminnelse på 60 kronor och ett inkassokrav på 180 kronor blir tillsammans 240 kronor. Det ligger under 450 kronor och ger därför inget tillägg utöver förseningsersättningen.

Dröjsmålsräknaren

Välj ett fall i listan så visas vad som gäller och vad det kostar. Räntan är beräknad på 10,00 procent per år och antalet dagar delat med 365.

Avtalsvillkor som är utan verkan

Räntelagen och inkassokostnadslagen räknar upp fyra sorters villkor som inte håller. De gäller alla i affärsförhållanden och skyddar den som ska få betalt.

• Betalningsvillkor som inskränker rätten till betalning inom trettio dagar. Utan verkan mot borgenären i den mån det inskränker rätten, om inte borgenären uttryckligen godkänt en längre tid mellan näringsidkare.
• Villkor om att ingen dröjsmålsränta ska utgå. Utan verkan mot borgenären mellan näringsidkare och mot offentliga organ.
• Villkor om lägre räntefot än lagens. Utan verkan när en näringsidkare har fordran på en myndighet eller ett annat offentligt organ.
• Villkor som tar bort rätten till förseningsersättning. Ogiltigt om det inte finns särskilda skäl att tillåta det.

Ett femte villkor är ogiltigt åt andra hållet. Ett avtal som utvidgar gäldenärens skyldighet att ersätta inkassokostnader utöver lagens belopp håller inte heller.

Jämkning av räntan

Räntan är inte absolut. Har gäldenären på grund av sjukdom, arbetslöshet eller annan liknande omständighet som denne inte kunnat råda över varit förhindrad att betala i tid, får räntan jämkas om full ränta vore oskälig.

Ett avtalsvillkor som inskränker rätten till jämkning är utan verkan mot gäldenären. Möjligheten finns kvar även om avtalet säger något annat.

Så formulerar du betalningsvillkoret

Skriv villkoret så att förfallodagen går att räkna ut utan hjälp. Ett datum är tydligare än ett antal dagar. Båda uppgifterna tillsammans är tydligast.

Mellan företag behöver upplysningen om ränta inte stå med för att räntan ska löpa. Den fyller ändå en funktion, eftersom en köpare som ser villkoret oftare betalar i tid.

Håll isär förfallodag och fakturadatum. Räntelagens trettio dagar räknas från att räkningen avsändes, inte från att den kom fram eller registrerades i köparens system.

Vanliga misstag med betalningsvillkor

• Trettio dagar tolkas som köparens rättighet. Regeln är ett tak som skyddar säljaren. Kortare betaltid får avtalas.
• Långa villkor i inköpsvillkor antas gälla. Ett villkor som inskränker rätten till betalning inom trettio dagar är utan verkan om inte säljaren uttryckligen godkänt det.
• Ränta debiteras från fakturadatum. Räntan löper från dagen som infaller trettio dagar efter att räkningen avsändes, om inget annat avtalats.
• Förseningsersättningen glöms bort. De 450 kronorna kräver varken avtal eller påminnelse, bara att räntan löper.
• Avgifter staplas felaktigt. Påminnelse och inkassokrav betalas bara till den del summan överstiger förseningsersättningen.
• Samma regler antas gälla mot privatpersoner. Trettiodagarsregeln och förseningsersättningen gäller inte mot konsumenter.

Vanliga frågor om betalningsvillkor

Gäller 30 dagars betalningsvillkor enligt lag?

Mellan företag förfaller en fordran på betalning för en vara eller tjänst senast trettio dagar efter framställt krav enligt 2 a § räntelagen. Regeln är ett tak som skyddar säljaren, inte en rättighet för köparen att alltid få trettio dagar.

Får jag sätta kortare betalningsvillkor än 30 dagar?

Ja. Tio dagar, femton dagar eller förskottsbetalning går bra om parterna är överens. Lagens trettio dagar är en yttre gräns för hur länge betalningen får dröja, inte ett minimum.

Kan kunden kräva 60 eller 90 dagars betaltid?

Inte ensidigt. Ett betalningsvillkor är utan verkan mot borgenären i den mån det inskränker rätten till betalning inom trettio dagar. Mellan näringsidkare får betalningen ske senare bara om borgenären uttryckligen har godkänt det. Mot en myndighet finns ingen sådan möjlighet alls.

Hur hög är dröjsmålsräntan 2026?

Referensräntan är 2,00 procent för perioden 1 juli till 31 december 2026. Med lagens tillägg på åtta procentenheter blir dröjsmålsräntan 10,00 procent per år.

Vad är förseningsersättning?

Ett fast belopp på 450 kronor som en borgenär har rätt till när en fordran mellan företag inte betalas i tid och dröjsmålsränta löper. Beloppet står i 4 a § lagen om ersättning för inkassokostnader och kräver varken avtal eller påminnelse.

Kan jag ta ut både påminnelseavgift och förseningsersättning?

Bara delvis. Har du rätt till förseningsersättning ska gäldenären betala för påminnelse och inkassokrav enbart till den del den sammanlagda ersättningen för dem överstiger 450 kronor. En påminnelse på 60 kronor och ett inkassokrav på 180 kronor ryms därför inom förseningsersättningen.

Går det att avtala bort dröjsmålsräntan?

Nej, inte mellan företag. Ett avtalsvillkor som innebär att gäldenären inte är skyldig att betala ränta på en fordran för en vara eller tjänst är utan verkan mot borgenären. Detsamma gäller när en näringsidkare har fordran på en myndighet.

När börjar dröjsmålsräntan löpa?

Är förfallodagen bestämd i förväg löper räntan från förfallodagen. Saknas en bestämd förfallodag löper räntan från den dag som infaller trettio dagar efter att räkningen avsändes eller kravet framställdes.

Källor

• riksdagen.se: räntelagen 1975:635, 2 a § om trettio dagar och uttryckligt godkännande, 2 b § om undersökningsperiod, 2 c § om avbetalningsplan, 4 § om när räntan börjar löpa, 4 a § om villkor utan verkan, 6 § om referensräntan plus åtta procentenheter, 8 § om jämkning och 9 § om hur referensräntan fastställs. Avläst 15 september 2026
• riksdagen.se: lagen 1981:739 om ersättning för inkassokostnader, 2 och 3 §§ om påminnelse, krav och amorteringsplan, 4 § om beloppen 60, 180 och 170 kronor, 4 a § om förseningsersättningen på 450 kronor, 5 § om avräkningen mot förseningsersättningen samt 6 § om ogiltiga avtalsvillkor. Avläst 15 september 2026
• riksbank.se: referensräntan 2,00 procent för perioden 1 juli till 31 december 2026, hur och när räntan fastställs samt tabellen över tidigare perioder. Uppdaterad 30 juni 2026, avläst 15 september 2026

Företagsfinanser är en oberoende redaktion och ger inte juridisk rådgivning. Referensräntan ändras varje kalenderhalvår och ska kontrolleras hos Riksbanken innan en ränta beräknas. Redaktionen svarar för innehållet.