När måste ett företag eller en förening ha en revisor? Det är en fråga som många ställer sig, särskilt när man startar aktiebolag eller driver en ideell förening. Reglerna kring krav på revisor kan kännas krångliga, men det behöver de inte vara. Här får du en enkel och tydlig genomgång som gör det lätt att förstå vad som gäller – oavsett om du driver ett stort aktiebolag, ett mindre företag eller en ideell förening.
När gäller krav på revisor i aktiebolag?
För aktiebolag är det i grunden frivilligt att ha revisor – så länge bolaget inte uppfyller vissa gränsvärden. Det är alltså bolagets storlek som avgör om det finns ett krav på revisor i ab.
Du behöver ha en revisor om aktiebolaget, under de två senaste räkenskapsåren, uppfyller minst två av dessa tre villkor:
- Fler än 3 anställda i medeltal
- Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Om dessa gränser passeras måste bolaget utse en kvalificerad revisor, registrerad hos Revisorsinspektionen. Det är viktigt att hålla koll på dessa gränser eftersom Bolagsverket kan ingripa om ett bolag inte följer reglerna.
För vissa typer av bolag, som publika aktiebolag eller finansiella institut, gäller alltid krav på revisor – oavsett storlek.
Vilka krav ställs på revisorn?
Det är inte vem som helst som kan vara revisor i ett bolag där revisorsplikt råder. Revisorn måste uppfylla särskilda krav för att få granskningsuppdraget.
Beroende på bolagets typ och storlek kan revisorn vara:
- Auktoriserad revisor
- Godkänd revisor
- Registrerat revisionsbolag
För bolag som enligt lag måste ha revisor krävs det nästan alltid en auktoriserad eller godkänd revisor. I mindre företag där revisor är frivilligt, kan man välja att anlita en revisor ändå, men då gäller inte lika hårda krav på personens behörighet.
Revisorns uppgift är att granska bokföring, årsredovisning och bolagsstyrning. Det ska ske objektivt och professionellt – och det finns tydliga regler för vad revisorn får och inte får göra. En revisor får till exempel inte vara jävig, vilket betyder att man inte får ha privata eller ekonomiska intressen i bolaget.
Hur fungerar kraven på revisor i ideella föreningar?
För ideella föreningar är reglerna annorlunda. Det finns inget generellt lagkrav på att en ideell förening måste ha en revisor – men det är ändå mycket vanligt.
De flesta ideella föreningar har egna stadgar som anger att en revisor ska utses varje år. Ofta väljer man en eller två lekmannarevisorer, alltså personer utan formell revisorsutbildning men med förtroende från medlemmarna.
Om den ideella föreningen driver näringsverksamhet i större skala, eller om man ansöker om statliga bidrag, kan det dock krävas att revisorn är auktoriserad. Här blir alltså kraven hårdare, även om det inte alltid regleras direkt i lagen.
Ett exempel är om föreningen har:
- En omsättning över 5 miljoner kronor
- Statliga eller kommunala bidrag
- Personal med löneutbetalningar
I sådana fall bör man kontrollera om särskilda regler gäller för krav på revisor i ideell förening, eftersom bidragsgivare ofta ställer villkor för godkänd granskning.
Hur väljer man rätt revisor?
Att välja revisor är ett viktigt beslut – särskilt om man är skyldig enligt lag att ha en kvalificerad revisor. Men även när det är frivilligt kan det vara klokt att anlita en revisor för att skapa trygghet och struktur.
När du ska välja revisor kan det vara bra att tänka på:
- Revisorns erfarenhet inom just din bransch
- Att revisorn är registrerad hos Revisorsinspektionen om det krävs
- Hur revisorn kommunicerar och förklarar ekonomiska frågor
Det är ofta en fördel att ha en revisor som förstår både ekonomin och affärsmodellen i just din verksamhet. För ideella föreningar kan det vara viktigt att revisorn har koll på föreningslivets specifika krav och rutiner.
Vad händer om man inte uppfyller revisorskraven?
Att strunta i krav på revisor kan få konsekvenser. Om ett aktiebolag som är revisorspliktigt inte utser en revisor, kan Bolagsverket eller tingsrätten ingripa. I värsta fall kan bolaget tvångslikvideras.
Här är några saker som kan hända om man inte följer reglerna:
- Bolaget får ett föreläggande från Bolagsverket
- Man riskerar böter eller rättsliga påföljder
- Årsredovisningen blir inte komplett och godkänns inte
- Det skapas osäkerhet hos investerare, kunder och leverantörer
Även för ideella föreningar kan det bli problem om man inte har en vald revisor, särskilt om det är ett krav enligt stadgarna. Det kan leda till att årsmöten inte blir giltiga eller att bidrag hålls inne.
Vilka olika situationer påverkar kravet på revisor?
Beroende på vilken typ av verksamhet du driver och hur den utvecklas över tid, kan olika faktorer påverka om du behöver ha revisor.
Till exempel:
Tillväxt i aktiebolaget
Om ett aktiebolag växer snabbt och ökar sin omsättning, balansomslutning eller antal anställda, kan revisorskravet plötsligt bli aktuellt. Det är viktigt att följa upp detta varje räkenskapsår.
Omvandling av företagsform
Vid byte från enskild firma till aktiebolag bör man vara medveten om skillnaderna i revisorskrav. Det gäller även vid ombildning från ideell förening till aktiebolag eller ekonomisk förening.
Ändrade stadgar i ideell förening
Om medlemmarna beslutar att ändra föreningens stadgar kan det påverka om och hur revisorn ska väljas. Det kan exempelvis införas krav på auktoriserad revisor vid vissa bidrag eller gränsvärden.
Speciella krav från externa parter
Banker, långivare eller bidragsgivare kan ibland kräva att ett företag eller en förening har reviderade årsredovisningar – även om det inte finns ett lagkrav. I dessa fall kan det bli ett indirekt krav på revisor.
Krav på revisor i ab jämfört med andra bolagsformer
Det är lätt att tro att alla bolagsformer följer samma regler, men så är det inte. Kraven på revisor i ab skiljer sig från exempelvis handelsbolag och enskild firma.
Enskilda firmor har aldrig revisorskrav, oavsett omsättning. Handelsbolag har endast krav på revisor om minst en delägare är juridisk person och bolaget uppfyller gränsvärden liknande aktiebolag.
För ekonomiska föreningar är reglerna snarlika dem som gäller för aktiebolag. Det innebär att man måste ha revisor om man når upp till vissa tröskelvärden.
Det här innebär att just krav på revisor i aktiebolag är särskilt viktiga att ha koll på, eftersom lagstiftningen är mer detaljerad där.
Så håller du koll på om du behöver revisor
För att undvika misstag är det klokt att varje år göra en genomgång av bolagets siffror och se hur de ligger till i förhållande till gränsvärdena. Använd gärna ett bokföringsprogram eller ta hjälp av en redovisningskonsult för att hålla reda på detta.
Ett enkelt sätt att tänka på det är att ställa sig dessa tre frågor:
- Har företaget haft fler än 3 anställda i snitt de senaste två åren?
- Har balansomslutningen överstigit 1,5 miljoner kronor?
- Har nettoomsättningen varit högre än 3 miljoner kronor?
Om svaret är ja på minst två av dessa frågor – då gäller det krav på revisor.